torsdag 30 januari 2014

Nyckeln - Sara Bergmark Elfgren & Mats Strandberg

Denna recension av sista delen i Engelsfors-trilogin skrev jag för Läseposten i höstas och hade helt glömt bort att posta den här. Jag kom på det när jag träffade de fina författarna idag på ett fikaprat hos Rabén & Sjögren. Det var väldigt mysigt (tryckerigatan har så fina hus och lokaler <3).

Om du inte läst Cirkeln och Eld:
VARNING FÖR SPOILERS!

Jag förundras varje gång jag läser Engelsfors-trilogin över det lätta språket som flyter likt vågor på ett hav. Det är så lättsmält och medryckande. Karaktärerna känns så självklara och en tvivlar inte en sekund på att häxor, demoner och blodröda månar existerar. En läser Nyckeln och vill fortsätta, vill hela tiden veta vad som ska hända härnäst, samtidigt som en inte vill att det ska ta slut. Någonsin.
I Nyckeln tvingas de utvalda ta svåra beslut för att kunna rädda Engelsfors och resten av världen, inte minst Minoo som tvingas stå på egna ben en hel del. Kommer hon någonsin få reda på vad hennes magi betyder? Varför hon inte har något element? Det finns alldeles för många frågor och allt för få svar. De utvalda ställs även inför val om tillit och förtroende. De vill säga de utvalda som fortfarande är i livet, som snart ska börja tredje året på gymnasiet, för andra till exempel Ida, blir det ett väldigt annorlunda år…

Annorlunda kommer allt bli, oavsett om de lyckas hindra apokalypsen eller inte. Anna-Karin är med om ett dödsfall i familjen, Minoo blir nästan dödad av Max igen och tar ett ”sabbatsår” från skolan, Linnéa kämpat mot panikångesten som gör sig påmind allt oftare och Vanessa är så himla, himla kär (och så himla, himla arg på sig själv att hon inte fattade det tidigare). Och vad har Rickard och Evelina för betydelse för apokalypsen? Kommer Gustaf någonsin se på Minoo så som hon ser på honom? Vad minns folk egentligen från kvällen i gympasalen?

Samtidigt som alla dessa frågor ställs och de utvalda tampas med problem i sina privatliv dyker ett välbekant ansikte upp igen och det pratas om en ny cirkel … Tecken på jordens undergång uppenbarar sig allt oftare och tankar på Olivia gömmer sig i bakhuvudet – lever hon? Kommer hon komma tillbaka och kräva hämnd?


När jag skulle skriva det här var jag tvungen att gå tillbaka och läsa början för att minnas exakt, det slutade med att jag satt och läste de fyra första kapitlen innan jag insåg vad jag höll på med… Så är det med Engelsfors-trilogin, det är så himla självklart alltihop. Det bara är. Jag jämförde Engelsfors-trilogin med Harry Potter och Sagan om ringen när Mats Strandberg beklagade sig för att det snart var över. Jag sa något i stil med: ”Det kommer aldrig vara riktigt över. Se bara på Sagan om ringen som utkom på 50-talet, fansen är fortfarande trogna och läser om och om igen.” Det här var något år sedan, men jag tror fortfarande – nu, efter att ha läst Nyckeln, ännu mer – att Engelsfors kommer finnas i folks hjärtan för en lång, lång tid. Massor av fan art, en facebook-sida tillägnad Vanessa och Linnéa (Vannéa forever<3) och den kommande filmen, tycker jag är bevis nog.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar