söndag 7 juli 2013

You know you've read a good book when you turn the last page and feel a little like you have lost a friend.

Nu är #läsalot2013 över (oj vad tiden gick snabbt!) och det har varit jättekul!
Trots lite nya planer i kalendern och vänner som velat ses har jag lyckats läsa en hel del. Mina mål var ju To kill a mockingbird, Frankenstien, Kallocain och Tell the wolves I'm home. Det gick inte riktigt som planerat, eftersom jag var i Linköping hos en kompis och fick inte med mig alla böcker, så istället blev det: To kill a mockingbird, Tänk om det där är jag (som jag fick låna), Kallocain och (tyvärr bara) halva Tell the wolves I'm home.

To kill a mockingbird
Det tog kanske 80 sidor innan jag riktigt fastnade, tyckte då att den var rätt alldaglig och tråkig, men sedan började man lära känna karaktärerna och förstod mer - då blev den alldeles underbar! Den påminde mig lite om Jellicoe road faktiskt, lite samma känsla... Väldigt dramatisk och spännande (och vacker, glöm inte det fina i den!) i slutet. Absolut läsvärd!

Tänk om det där är jag
Jag vet inte vad jag ska säga riktigt... Den här boken är såå gullig och söt och romantisk att man mest vill lägga sig ner och dö! Alltså..!?! Det borde vara olagligt att göra såhär söta karaktärer - The Fault in Our Stars-varning nästan(!), i karaktärernas söthet tillsammans. Det är en perfekt bok att mysa med på stranden i sommar. LÄS! (Adam alltså - ge mig Adam NU <3)

Kallocain
Intressant idé och tankar bakom boken (imponerade dystopi från 40-talet, idag är det ju nästan vardagsmat), men det är någonting med språket jag inte tycker om. Jag hade ärligt talat högre förväntningar... Jag menar, det är ju Karin Boye vi pratar om..! Jag har läst och älskar hennes dikter, men den här boken förstod jag mig inte riktigt på...

Mer utlåtande om Tell the wolves I'm home får ni jag har läst ut hela, har typ 50 sidor kvar! :3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar